I en juniorsvit på Miami Beach.

 
Utanför fönstret ser jag regn och storm, och det är det enda. Det regnar så mycket att jag inte ens kan se huset och lyxbåtarna på andra sidan floden. Ett semesterväder som skulle få nästan vem som helst att bli galen. Men jag finner det snarare skönt. Det har en lugnande effekt på mig som annars är en ganska uppjagad och jäktad själ. Faktum är att jag inte har varit så här avslappnad på flera veckor, kanske till och med månader. Och kanske är det också därför jag nu sitter och skriver igen. Ja det är mycket möjligt. 
Det är dock lite lustigt att jag låtit bli skrivandet under en länge period. Eller okej, jag har inte låtit bli det, jag har faktiskt gjort det till ett jobb. En modekrönika i månaden. Förutom under sommaren, för då stannar det mesta  upp. Det blir semesterpaus. 
Men mitt så kallade "bloggande" har försatts i en betydligt längre paus än så. Förlåt mig kära bokstäver, ord och meningar. Jag kan inte lova att vi återigen kommer finna balans och ett sunt förhållande till varandra. Men jag ska göra mitt bästa. För när allt kommer omkring så är det ändå bara för min egen skull som fingrarna dansar lätt över tangenterna och formar texter med tillfälliga innehåll och tankar. 
Så låt oss se detta som ett försök till en favorit i repris. Och vet ni vad? I ren semesteranda så hoppas jag faktiskt att vi slipper regnet imorgon.
 
 
E
 

RSS 2.0